Harlem Jazz Camels

Harlem Jazz Camels

Harlem Jazz Camels bildades 1978. Den musikaliska inriktningen har hela tiden varit att åter väcka liv i swingtraditionen från småbanden kring Duke Ellington, Teddy Wilson, Fletcher Henderson med flera. Denna speciella profilering samt det faktum att sollisterna alla är ur eliten av svenska swingmusiker medför att Harlem Jazz Camels presenterar en lätt arrangerad musik av högsta kvalitet.

Harlem Jazz Camels har spelat (förutom på åtskilliga festivaler och klubbar i Sverige) i Norge, Finland, Danmark samt Holland och Tyskland. Orkestern blev 1992 inbjuden till Jazzfestivalen i New Orleans.

1986 spelade Harlem Jazz Camels in sin första LP.
I november 1993 kom CD:n "Drop Me Off In Harlem", som grammisnominerades, och i september 1996 CD:n "Blue Interlude".

Lyssna på Lost In My Dreams (arr UL) och In A Sentimental Mood (arr BP)!

Medlemmarna i gruppen har varit i stort sett desamma hela tiden.
  • Bent Persson (trumpet) är den internationellt mest kände av "Kamelerna", mycket tack vare skivserien "Louis Armstrong´s 50 Hot Courses". Såväl som solist och med olika orkestrar har Bent turnerat i hela världen, tex i USA, Japan och Australien.
  • Göran Eriksson (altsax) är precis som Bent medlem i Kustbandet. Göran var verksam som musiker i Paris under 60- och 70-talet och är ofta tillbaka i Frankrike som gäst i lokala band.
  • Claes Brodda (klarinett, tenor- och barytonsax) spelade i tio års tid med den Django Reinhardt-inspirerade gruppen Crazy Rythm. Leder sen några år ett eget storband (the Melodians) där han skriver de flesta arrangemangen.
  • Stephan Lindstein (trombon). Multiinstrumentalist. Spelade (förutom trombon) piano med kustbandet på 70-talet och klarinett med Hot Frogs på 80-talet.
  • Lars Lindbeck (bas) har spelat med olika storband, tex Swing and Beat Big Band.
  • Göran Stachewsky (gitarr och banjo) kompets ankare med sitt svängiga gitarrspel. Kan även ibland höras som basist med olika New Orleans-band.
  • Sigge Dellert (trummor) har spelat med de flesta av Stockholms tradjazzmusiker fast inriktningen mer var åt bebop-hållet. Tillsammans med bla Bent Persson, Göran Eriksson och Claes Brodda har Sigge spelat in skivor med gästande amerikanska artister tex Maxine Sullivan, Doc Cheatham, Dick Cary med flera.
  • Ulf Lindberg (piano) är kapellmästare. Har skrivit de flesta av orkesterns arrangemang även om Bent och Claes bidragit med många. Skivspelningar med bla Kenny Davern.
Harlem Jazz Camels

2004-11-05
  • Konsert
HARLEM JAZZ CAMELS
Crescendo, Norrköping
Onsdag 3 november

Härlig gammal jazzmusik

Härlig gammal jazzmusik framfördes i onsdags av Harlem Jazz Camels på Crescendo.

Detta åtta-mannaband från Stockholm har tagit som sin uppgift att återskapa den swingmusik som spelades på 30-talet i framförallt New Yorks Harlem.

Det har orkestern gjort sedan 1978 och i Norrköping var det deras tredje gästspel.

Det tog en stund att vänja sig vid det gamla soundet med det struttiga svänget från jazzens barndom.
Harlem Jazz Camels är som en mindre upplaga av Kustbandet där också trumpetaren Bengt Persson (sic) och altsaxofonisten Göran Eriksson ingår.
De stod för fina solon i Truckin´ där också multiinstrumentalisten Claes Brodda spelade mustigt på barytonsaxen som även alternerade på tenorsax och klarinett.
Trombonisten Stephan Lindstein hade en stor välpolerad ton, fast kanske inte riktigt tidstrogen (sic).
Arrangemang som jag särskilt noterade var Mama´s gone goodbye från 1923, Them there eyes med snärtigt trumkomp av Sigge Dellert och Do nothing till you here from me (sic) från Duke Ellingtons premiär på Cotton Club 1927 (sic).
Och Lionel Hamptons riffbetonade Whoa babe med en skönt hottande blåsensemble.
Pianisten Ulf Lindberg berättade historierna bakom många av kompositionerna och tänkte att bandet skulle avsluta med Harlemmania (sic) av Ellington.
Så ville förstås inte publiken. Som extranummer hade man sparat Caravan i ett suggestivt arrangemang kryddat med maffiga trombontoner och häftiga growl-effekter på trumpet.
Harlem Jazz Camels sätt att återuppliva denna form av traditionell jazz måste betraktas som en kulturgärning.
BOZZE MÖLLER

Harlem Jazz Camels Askersund June 2006
Bent Persson/Göran Stachewsky/Sigge Dellert/Lars Lindbeck/Ulf Lindberg/Stephan Lindstein/Claes Brodda/Göran Eriksson (front)
Askersund June 18 2006


Kameljazz från Duke Ellingtons 30-tal

Det finns storband och det finns mindre band.
Och så finns det ”little big bands”, alltså små storband.
Som nu Harlem Jazz Camels, som botaniserar i den 30-talsjazz som exempelvis Duke Ellington slog igenom med.

Jazzkamelerna är en oktett, som består av trumpetaren Bernt (sic) Persson, trombonisten Stephan Lindstein, altsaxofonisten Göran Eriksson, tenor- och barytonsaxofonisten Claes Brodda, gitarristen och banjospelaren Göran Stachewsky, pianisten Ulf Lindberg, basisten Lars Lindbeck och trummisen Sigge Dellert.
Bandet spelar alltså jazz från det 30-tal som bland annat såg Cotton Club i New York som en hemvist för många av dåtidens stora.
Med Duke Ellington i spetsen. Så därför är han också rikt representerad i Harlem Jazz Camels repertoar.
Bandet spelar akustiskt, vilket är ett klart plus för den här musiken. Som är stompig litet granna i överkant ibland. Men säkert präglad av autencitet.
Bandet är troget sin tidsepok. Man noterar till exempel att trummisen Sigge Dellert huvudsakligen använder sig av vispar. Sånt tyder alltid på klass.
Mycket Ellington som sagt. Men också Louis Armstrong, där en av vårt lands främsta Ludde-tolkare, Bernt (sic) Persson, fick briljera.
Så fick vi också höra George Gershwins Liza, där bandet lät som allra bäst.
Och vad skulle åtta jazzkameler glädja sin publik med om inte Caravan.
Så ska det låta när man är på väg mot oasen!
HASSE DELBY

Eskilstunakuriren 26 oktober 2006, Kultur & Nöje